Mystiken i dunkla nätter.

Bokens sidor vänder blad.
Pianot spelar, inte jag. 

Ett blinkande lyse från datorns sken.
En skugga i spegeln som ingen ser. 

En duns mot golvet i skumma natten.
Inget föll, allt kvar som fruset vatten. 

Känslan av en kylig vind.
Håret faller, smeker min kind. 

Jag drar min hand längs elementen.
Känner köldens bris sprida sig som is. 

Djupt i mörkret finns nånting
Kanske endast inbillning

Ögon iakttar min kropp
Detta måste få ett stopp. 

Slutna locken öppnar sig. 
Söker trygghet, vem ser mig?

illusioner uppenbaras
konturer formas, gestalter: lamslagna. 

Dumma lilla jag, lättskrämd igen.
Ler åt mig själv. 

Vidrör täckets kant,
Drar det närmre med min hand 

Ögonen sluts åter.
Ännu ett ljud, som skratt det låter. ..


Nånting jag skrev.. 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0