Florist, javisst!

Mycket press på mig som släpper efter morgondagen. Borde vara nervös, men just nu känner jag ingenting. Eventuellt blir det att gå på marknad imorgon och sen en körlektion och sen ett prov på kvällen. 

Får se hur allt går, min fokus har legat på annat.

Morfar gick bort i går. Varit två tuffa dagar med idag. Men jobbade kvällspasset igår i alla fall men det var tufft så tog ledigt idag. Imorgon och torsdag är jag ledig i alla fall så det är skönt. 

Det var en dag på jobbet i förra veckan då jag var äldst och var den som fick ta på mig maträtten. Skulle laga rotmos. Så jag ringde mormor 7 på morgonen, "Hej mormor, är du vaken? "Jaha då" svarar hon. "Bra, hur gör man rotmos?". 

Och hon vart så glad att få lära mig. Blev rotmos i världsklass när ja var klar! 

Hon langade över telefonen till morfar med så jag fick prata med honom lite. Han var så pigg och glad så. Han kallade mig alltid för Gullungen. 

När jag kom hem efter det jobbpasset så får jag veta att morfar blivit hämtad med ambulans. Man reagerade inte så hårt eftersom det nu blivit en vana att han åkt in och ut på sjukhuset. Jag satt vak med flera släktingar en hel natt med och jag har hälsat på honom flera gånger efter det. 

Men nu var det allvar. Han låg inne sen dess. Och rotmoset var vår sista riktiga konversation. Sen dess har han bara tittat på mig ibland om ens det på sjukhuset. 

Igår somnade han in. Vila i frid morfar, nu kan jag göra rotmos. I all sorg är det en glädje att du var stolt över mig. 

Den enda som accepterat min hårfärg, den enda som inte tjatar om att jag Ska sluta snusa och du hann se mig köra hoj en gång.