Florist, javisst!

Flocken är orolig, det vilar tung luft över dem och ingen orkar lyfta, allra minst giraffen, lyfter en så tyngs andra ner det har lejonet testat. Zebran har känt den tunga luften, den omringar dem. Zebran sticker upp huvud och axlar i springorna och håller humöret uppe, är glad, försöker lätta på stämningen även att det känns hopplöst, får ändå inte med mig någon upp till den friska luften.

Zebran ser ur perspektiv hur alla är och mår, denne vill hjälpa men det går inte. Inte utan att själv falla. Även zebran vill kunna ryta som ett lejon men det går inte utan börjar lära sig djurens ceder istället, att rädda sig själv. 

Alla klandrar lejonet och lejonets ståtliga fasad faller samman. En i flocken är farlig, farlig för ingen vet var den står och det beror på att den ende inte väljer sida, det är zebran. Försöker lejonet rädda upp och simma i land med hela flocken så vänder sig flocken mot lejonet. Alla utom en, zebran som inte väljer sida. 

 

Stackars lejon, så missförstådd och hjälplös men ändå i tvång att leda. 
Giraffen sträcker sig efter flocken, famlar i ovisshet, vågar inte ta för sig eller vill inte. 

Noshörningen vrider sig i ilska och attackera är dess bästa försvar. Tror den, med det löser aldrig något. 
Zebran trivs i flocken och verkar vara den som mår bäst, är immun än så länge mot de andras smitta. Håller sig neutral, försöker inte klättra men inte heller falla, zebran håller sin mark, trots oro. 

Allt beror inte på lejonet, flocken har ändå ett ganska bra lejon. Flocken har interna problem men som tystas ner. Kanske på grund av rädsla att allt ska bli värre. Men zebran tänker att det kanske måste bli värre för att sedan bli bättre, men att stå ut med en noshörnings attacker ensam gör ont, noshörningen är bra man vill va vän med den så även en zebra backar. 

Den tunga luften håller i sig. Alla stampar på sina ställen och klagar, ingen ser vad lejonet försökte göra men zebran tror ändå att lejonet valde rätt väg, det var bara för tidigt för den trångsynta flocken att följa. 

Största problemet är egentligen att sorterna i flocken är för olika, de förstår inte varandras språk. Och med en vildsint norhörning som dundrar fram går det inte att prata sans med när man talar ett annat språk. 

Tung luft, ett problem man inte ser, men det känns...

Vad händer med folks personlighet när det vankas bröllop.
Brudgummen gör allt för att bruden ska bli nöjd, han glömmer nästan bort att han själv faktiskt ska gifta sig. 
Bruden intar en högtfärdig roll och förväntar sig att allt och alla ska sänka sig under henne, allt ska handla om henne och alla andra tillhör mängden. 

För mig handlar bröllop om att leva med den man älskar och genom det följa en fin tradition. 

1. Det är lika mycket brudgummens bröllop som brudens
2. Lite ödmjukhet från brudens sida kan göra bröllopet sagolikt, inte exempel en klänning. 
3. Välsignelse från anhöriga för giftermål kanske inte skulle vara så dumt att införa.

Att säga:
Får jag göra din bukett, jag vill göra din bukett, skulle jag få göra den? = Totalt uteslutna frågor! 
En brud på ett bröllop är ingen drottning och ska inte behandlas som en, vill hon ha hjälp ska hon be om det!

Vill hon åka fint och ha folk som ställer upp runt om, då ska hon be om det och absolut inte behandla dessa gäster som övriga/mängden/en del i att få ihop ett antal. Dessa människor är en form av huvudpersoner med för att få ihop en helhet med bröllopsplaneringen. Dessa människor har det oftast väldigt stressigt och har mycket att styra upp ÅT brudparet, så de endast behöver lägga tiden på frisör, kläder etc. Närmast anhöriga till brudgummen tillhör inte mängden och det borde en brud lägga på minnet. 

För mig ska bröllop vara något vackert, det betyder inte i utseende, utan i gemenskap, kärlek, energi och själ. 

Vad bruden glömmer är att bröllopet varar i en dag, resten av livet går hon tillbaka till att vara en vanlig Svensson. Självklart vill hon göra bröllopet ståtligt då, men om hon vill att andra ska prata om hur fint och roligt det var den enda dagen så kanske hon ska se till att dra ner på sitt ego. 

Hur många har inte gift sig före henne? Hur många gifter sig inte samtidigt och hur många gifter sig inte efter. 
Absolut ska bröllopet vara vackert, oförglömligt och lyckligt. Absolut ska huvudpersonen glänsa och vara centrum och lycklig. Men absolut borde bruden ta och kliva ner ett trappsteg och minnas att folk ställer upp för att detta ska bli lyckat och då begär dessa en sak tillbaka, det kallas ödmjukhet. 

Time to go. 

 

 

 

 

Hittills har 2016 börjat väl känner jag. 

Förutom en tillsvidareanställning..

...så har jag äntligen (och redan) kommit först i kön i båtklubben och vi har fått en egen båtplats. En sån trygghet att veta att vi får i båten i år igen utan att behöva fråga runt om vi får låna i andra hand av någon. 

Jag har dessutom gått med som styrelsesupplenat i bostadsrättsföreningen, gått med som revisor i unionen på jobbets klubb och nu är man då medlem i båtklubben. 
Jag tycker det är kul att engagera mig och lära mig så jag är så nöjd så!


2015: 
- Åkt på crusing för första gången, blev ett par ggr.
- Varit på julfest med jobbet för första gången. 
- Blivit hundägare
- flyttat ihop med min sambo
- Köpt min första båt
- Köpt min första husvagn
- Bott på hotell (3 ggr)
- Uteximinerat från högskolan som Affärsinriktad redovisningsekonom
- Ätit på badholmen.

Allt detta och mycket, mycket mer.. 

Vi får se vad mer 2016 bjuder på. Förutom allt jag redan rabblat upp så finns det en hel del på gång. 

Time to go